Medan vi pusslar vidare och bygger skåpinredningen i köket så funderar vi på vad vi ska ha för bänkskivor. Det vi känner först och främst är att vi vill ha ett ”äkta” material, inga compositskivor eller laminat. Eftersom köksskåparna får sekelskifteskaraktär är ju marmor det som först kommer upp i huvudet. Det är ju jättefint men vi tror inte att det skulle vara praktiskt för just oss. Tappar man ner något i bänken går det sönder och marmor är dessutom känsligt för vissa ämnen. Och om man lägger ut pengar på ett så dyrt material vill man ju inte att det ska ta skada.

Kök med bänkskiva i marmor från Byggfabriken.

Det andra som poppade upp i huvudet var att gjuta egna skivor av betong. Det är jättesnyggt det med, och man kan också färga skivan så att den blir nästan svart vilket blir en riktigt snygg kontrast till de vita skåparna. Men med betong blir ju riskerna ungefär desamma som med marmor – förutom att det blir billigare.

Kök med bänkskiva och diskho i betong från Rönnerholms.

Det tredje alternativet är trä och det är nog det vi är mest inne på just nu. Antingen furu eller ek. Även det blir en snygg kontrast till det vita.

Kök med bänkskiva i trä från Kvänum.

Vad vi än väljer så känns det ju helt fantastiskt att vi faktiskt har kommit så långt i renoveringen att det är dags att välja bänkskivor! I veckan har vi dessutom beställt ny kyl/frys, fläkt och diskmaskin och när de kommer till veckan kommer det verkligen att kännas som att det händer saker!

Vi hade inte tänkt visa något från köket ännu på ett tag eftersom vi ville komma lite längre, men nu kan vi inte låta bli så här kommer en smygtitt i alla fall! Tre av sju skåpstommar är nu klara och igår kom vitvarorna så då provade vi ställa allt på plats tillfälligt för att få en känsla av hur det kommer att se ut – och det kommer att bli så bra! I något senare inlägg ska ni få veta mer i detalj hur vi bygger men nånting sånt här börjar det i alla fall att se ut.

Kök på gång!

Det känns som att det för varje renoveringsdag som går dyker upp någon ny fråga i det läge vi är nu. Ska man måla inne i stommarna? Ska man ha förkromade beslag eller mässing? Vilken dimension ska det vara på röret till fläkten? Och så vidare i det oändliga… Men det är ju faktiskt ett kärt bekymmer för det betyder att vi verkligen är på gång nu!

Den riktigt uppmärksamme kanske lade märke till i förra inlägget att vi inte alls bygger köksinredningen såsom vi diskuterade i det senaste inlägget med det temat. Då handlade det om huruvida vi skulle bygga ett vinkelkök och vi hade i princip bestämt oss för det, men så gick det lite tid och ju mer vi kände efter desto mer insåg vi att det var ju inte det vi ville ha. Vi vill bara ha köksinredning längs med en vägg. Och nu blir det så. Men för att få till mer arbetsyta och mer skåpyta kom vi fram till att vi skulle byta plats på skafferiet och kylskåpet, så skafferiet blir nu fristående i ett separat hörn vilket gör att vi får rätt gott om yta. Och skulle vi tycka att vi har för lite yta så finns det gott om plats för en köksö eftersom köket är 5,2×5,2m stort. Dessutom har vi en ”ledig” vägg kvar där vi skulle kunna placera ett högskåp om vi så vill. Så för lite plats ska vi nog aldrig få i det här jätteköket! Allt eftersom arbetet fortskrider så blir skissen också alltmer detaljerad så här kommer den senaste versionen samt bilden från förra inlägget så ni kan jämföra skiss med verklighet.

Senaste köksskissen.

Kök på gång!

Saker som förändrats på denna skiss är tex att lådorna kommer att placeras tre och tre istället för två och två eftersom vi tyckte 30 cm breda lådor kändes mer praktiskt än 50 cm. Vi har också bestämt att kaklet kommer att sättas i förband och inte rakt över varandra. Just nu försöker vi besluta oss för om vi ska ha kromade beslag eller mässing samt om vi ska ha matchande gångjärn eller om vi ska måla in dem i samma färg som luckorna. Tänk alla dessa beslut som ska fattas!

Samtidigt som vi fortsätter renoveringen av köket försöker vi samla på oss byggmaterial till resten av huset också. Idag har vi varit till exempel varit och inhandlat tre spegeldörrar till övervåningen på Pite Byggnadsvård. Vi är så glada att vi har hittat de här dörrarna, det är tre likadana med originaldekorationsmålning kvar på alla. Speglarna är utanpåliggande på ena sidan vilket tyder på att de är ca 200 år gamla så de passar väldigt bra i ålder med vårt hus. Det dröjer nog ett tag innan vi kommer till att sätta in dem i huset men det kommer att bli så fint! Dörren på bilden kommer att hamna i det rum vi kallar gamköket, det enda rum i huset som har kvar sitt gamla tak och golv samt en järnspis. Rummet användes förr som undantag till den äldre generationen på gården.

Ådringsmålad spegeldörr.

Ju närmare vi kommer ett färdigt kök desto mer känner vi hur fint rummet kommer att bli och hur mycket vi kommer att njuta av att vara i det. Men det har skapat andra funderingar, nämligen huruvida vi ska ha en matsal eller inte. Vi har alltid tänkt oss att det lilla rummet mellan köket och vardagsrummet (ursprungligen farsun) skulle bli en liten matsal, men nu börjar vi tveka.

Bottenvåningens planlösning med matsalen i mitten.

Dels så är rummets storlek inte optimal till en matsal men sen så börjar vi helt enkelt undra om vi kommer att använda rummet alls, vill vi inte hellre sitta i det stora fina köket när vi har gäster? Kanske rummet skulle passa bättre som arbetsrum/bokrum – dels storleksmässigt men också för att vi då bättre kan hålla koll när barnen får sitta vid datorn. Just nu använder vi ett av sovrummen uppe som arbetsrum men vi skulle gärna få ner arbetsrummet i bottenvåningen istället.

Matsal i jugend från Nordiska museets utställning Möblerade rum.

Den matsal vi såg framför oss var något i stil med detta jugendrum från Nordiska museets utställning Möblerade rum. Under åren har vi dessutom lyckats få ihop ett matsalsmöblemang med bord, stolar, buffé och linneskåp i Äpplet-serien som vi älskar och gärna vill använda. Men frun har sen barnsben också närt drömmar om att ha ett eget bibliotek, med vackra inbyggda bokskåp från golv till tak, en mysig fåtölj att krypa upp i och ett matchande skrivbord att inspireras vid…Vad tycker ni – matsal eller arbetsrum? Vad blir bäst?

Efter att ha spenderat påsklovet i fjällen är det härligt att komma hem och se hur allt spirar och gror. Nu är våren verkligen kommen!

Solen och värmen bidrar också till att renoveringshumöret stiger och det går lite lättare att jobba på. Samtidigt vet man att den där vedhögen bara ligger och väntar…Snart är det dags att kapa och klyva och då blir det till att ta en paus i renoveringen – igen…

Funderingarna kring det lilla mellanrummet mellan kök och vardagsrum fortsätter, i det här inlägget blir det dock fokus på trappen. Mellan trappen och mellanrummet, om vi kallar det så, har det ursprungligen funnits en vägg. När huset renoverades 1986 revs denna och ersattes med en spaljé, vilket man kan förstå eftersom trapphallen är ett litet smalt rum utan eget ljusinsläpp och därmed var ganska mörk. Med spaljén blev det betydligt ljusare, men vi är inte så förtjusta i den eftersom vi tycker den är lite för mycket 1980-tal. Vi skulle snarare vilja ha något som andas 1880-tal…

Vår trapp med spaljén mot mellanrummet.

Att bygga upp väggen igen skulle kunna vara ett alternativ, men det känns tråkigt att åter igen få en väldigt mörk trapp och ett rum utan ljusinsläpp. Vi har tittat runt mycket på nätet och i inredningstidningar för att se hur andra har det och började till slut fundera på att helt enkelt byta ut spaljén mot ett trappräcke i gammal stil. Tills vi insåg att den limträbalk som sitter ovanför spaljén inte går ta bort eftersom den bär upp övervåningens golv. Och att ha kvar den ovanför ett räcke tror vi inte skulle bli så snyggt.

Spaljén sedd från mellanrummet med limträbalken upptill.

Det fina skynket är förresten som skydd från bås för dörröppningen till köket… Efter att ha tittat runt lite till funderar vi nu på en lösning med en bröstpanel med speglar nedtill och så öppet upptill. Limträbalken kan då målas samma färg som bröstpanelen (antagligen vit). Något liknande skissen nedan, samma vy som bilden ovan. Kanske kan det bli något?

Skiss på bröstpanel vid trapp.

På övervåningen i vårt hus finns ett rum som kallas för gammköket. Där bodde gammelfarmor på undantag vid mitten av 1900-talet. I gammköket finns en gammal vedspis kvar, en Bolinders nr 75. Spisen har inte använts sen 70-talet men är i alla fall ett vackert komplement till rummet som är det enda som har kvar sitt gamla golv och tak.

Även om spisen inte används så måste man sköta om den och svärta in den då och då för att den ska förbli lika vacker. Vi använder oss av ugnssvärta och en tandborste när vi svärtar den.

Det kanske inte blev jättestor skillnad efteråt men vacker är den i alla fall! Så småningom (när vi får tid över) ska vi låta provtrycka spisen och se om vi kanske kan börja använda den igen. Troligtvis behöver innandömet en översyn, men den dagen den sorgen…

För er som undrar hur det går för oss i köket så är nu sex av sju skåpstommar färdiga – endast fläktskåpet återstår. Detaljerna börjar framträda en efter en, såsom hyllplan med profilhyvlad framkant, bakstycken i pärlspont, överskåp ändå upp till tak osv. De senaste månaderna har vi delat upp arbetet så att herrn bygger medan frun målar. På så vis kan vi turas om och den som inte arbetar har då hand om barnen. Egentligen vill vi arbeta tillsammans men det är inte praktiskt möjligt alltid, inte när man har småbarn i alla fall. Nu när det inte är så mycket kvar att bygga återstår det mest målning, och eftersom vi beslutat oss för att måla både utsida och insida av skåpen så blir det en hel del målning…

Detaljbild av två överskåp under pågående målning.

Som de flesta småbarnsfamiljer så har vi vissa problem med förvaring, bland annat av ytterkläder och skor. På sista tiden har det känts som att vår hall fullkomligen håller på att svämma över av skor. En akut lösning måste till helt enkelt! Så idag har vi införskaffat ett Hemnes skopskåp från IKEA och hoppas att detta ska vara vår räddare i nöden. Tolv par skor ska det rymma så nu blir det upp till bevis!

Hemnes skoskåp från IKEA.

När vår renovering väl kommer till hallen och kapprummet så hoppas vi kunna få till flera smarta förvaringslösningar men det är en bit bort än så länge. Har ni några bra tips på förvaring? Det behöver inte vara just för kläd- och skoförvaring, det kan vara leksaker, sopsortering, badrumsgrejer eller vad som helst. Dela gärna med er – smarta lösningar är alltid välkomna!

Vi har äntligen kommit oss för att göra något som vi borde ha gjort när vi satte in de ”nya” fönstren i köket – nämligen täta dem. När vi köpte fönstren satt det gamla gummitätningslister i dem som vi tog bort innan vi renoverade bågarna. Gummilister blir efter ett tag gamla och spröda och behöver bytas ut. Istället för att sätta dit nya likadana har vi dock valt tätningslister av ull från Gysinge den här gången. Som det står på Gysingens hemsida så är ull ”ett elastiskt material som sväller upp i stora springor och krymper ihop där det är ont om plats. Därtill stöter ull bort fukt, medan till exempel lin och bomull drar åt sig väta. Ull är därför det idealiska materialet för tätningslister.” 

När vi köpte listerna följde det med nubb och först försökte vi fästa med dem men det gick inte så bra. Vi lyckades inte få in nubben tillräckligt så fönstret gick därför inte att stänga efteråt. Så i slutändan fäste vi istället med klammerpistol och det gick bättre.  Det är också bra att ha en liten hammare (i vårt fall använde vi barnens) för att kunna slå in klammer som inte går in ordentligt. Eftersom det håller på att vara lite varmare nu blir det kanske inte helt lätt att avgöra om tätningslisterna gör nån skillnad men till vintern bör vi kunna avgöra det. 

När vi målar använder vi oss nästan alltid av linoljefärg och det har vi gjort i över tio års tid nu. Ibland har vi testat andra produkter som plastfärg och alkydoljefärg, bara för att kunna jämföra och veta vad det är vi ratar men linoljefärgen har alltid gått segrande ur de jämförelserna för oss. Under de år som gått har vi prövat oss fram med lite olika metoder och fabrikat på linoljefärgen. När vi började med linoljefärg använde vi oss av färg från Engwall & Claesson som vi alltid spädde ut med balsamterpentin, olika mycket beroende på vilket varv vi skulle måla.

Vårt fd sommarhus. Allt vita detaljer utvändigt målade vi med bruten vit linoljefärg från Engwall & Claesson.

Efter en tid började vi uppleva att Engwall & Claesson innehöll ganska mycket lösningsmedel så då gick vi så småningom över till färg från Gysinge. I samma veva började vi då istället späda färga med kokt linolja istället för terpentin. Det fungerade precis lika bra men kändes betydligt hälsosammare.

Köket i sommarhuset målades med gullockra linoljefärg från Gysinge.

För ett par år sen blev det möjligt att köpa linoljefärg från Ottossons här i stan och eftersom vi får hem färgen direkt om vi köper den har vi övergått till Ottossons numera. Vi upplever att deras färg har ganska lös konsistens och därför har vi nu helt slutat spä ut färgen. Det fungerar jättebra, vi har inga problem med att färgen blir för tjock eller torkar för långsamt eller något sånt. Att spä ut färg är ett relativt nytt påfund, förr sade målarna om linoljefärgen att den skulle vara så tjock att penseln kunde stå i den… Annat är det idag.

För ett tag sen beslutade vi oss för att prioritera det som behövs i köket för att vi ska kunna flytta in där – även om allt är långt ifrån färdigt. Det innebär att vi just nu satsar stenhårt på att få klart för kyl/frys, fläkt och spis. I helgen togs hålet för fläkten upp genom väggen och spiroröret kom på plats.

Spiroröret på plats genom ytterväggen.

Efter lite pusslande med placering av uttag så ser det just nu ut så här, i väntan på att själva fläkten och fläktskåpet ska komma på plats – och så spisen förstås.

Röret till fläkten på plats liksom uttagen.

Utvändigt såg det ut så här innan vi satt fast huven över röret.

Ventilationsgallret som syns till höger i bild är från det gamla luftade skafferiet. Vi funderade på att ta bort det men bestämde oss för att låta det sitta kvar, bara utifall att. Det innebär att överskåpet till vänster om spisen kommer att vara luftat. Efter att vi satt fast kåpan över röret ser det just nu ut så här.

Kåpan har vi köpt färdig från plåtslagaren. Tyvärr fanns det bara att köpa svart men vi hoppas att det på något sätt ska gå måla den i samma färg som fasaden när vi så småningom målar om huset. Visst hade det varit snyggare att kunna dra fläkten upp via taket där ingen hade tänkt på det, men efter många om och men blir det den här lösningen. Som tur är står det en stor syren framför huset just här så ingen kommer att tänka på fläktkåpan förhoppningsvis.

Det börjar faktiskt närma sig inflytt i köket och nästa steg i renoveringen blir troligtvis att bygga skafferiet. Efter många om och men bestämde vi oss till slut för ett fristående hörnskafferi (något vi faktiskt var helt emot från början men man kan ju ändra sig). Förebild är skafferiet i Carl Larsson-gården och vårat kommer att vara byggt av pärlspont precis som det och även med dörr av pärlspont. Idag verkar de flesta välja en spegeldörr istället men det var inte särskilt vanligt förr.

Köket i Carl Larsson-gården med skafferi till vänster.

Det gamla skafferiet i vårt kök var luftat och när vi planerade köket utgick vi först från att vi skulle ha det nya skafferiet på samma plats som det gamla för att kunna behålla luftningen. Vi har dock egentligen aldrig använt skafferiet till sådana varor som behöver luftning, dessa har vi nere i matkällaren. Det sägs ju ofta att gamla skafferier alltid låg vid en yttervägg och var luftade men när vi började studera gamla hus i våra trakter insåg vi snart att det stämmer inte. Skafferier i lägenhetskök var luftade men i hus ute på landet låg skafferiet nästan alltid placerat mitt inne i huset intill murstocken där det var varmt och torrt. Kylda varor placerades i jordkällaren eller i en matkällare under köksgolvet. Och eftersom vi nu har en matkällare som vi använder så kommer skafferiet på traditioneenligt vis att placeras i det hörn där murstocken en gång fanns.

I lördags var det cykelfest här i byn. För ett år sen när det var cykelfesten hade vi precis rivit ut det gamla köket och då lovade vi att nästa år då skulle vi minsann sitta i det nybyggda köket. Och löften är till för att hållas! Så på lördagmorgon steg vi upp tidigt och började städa – ut med allt byggmaterial, putsa fönstren, såpskura golvet och så möblera.

Köket tömt på byggmaterial och redo för städning.

Förr i tiden när man såpskurade golven så hade man inte trossbotten, bara mullbänk, så då var det inget större problem om det kom vatten under plankorna. Men eftersom vi har trossbotten fylld med både sågspån och gullfiber var vi lite oroliga för att det skulle komma vatten dit. Därför valde vi att torka golvet med mopp istället för att använda skurborste. På så vis är det lättare att kontrollera vattenflödet. I övrigt gjorde vi på precis samma sätt – först ett varv rent kallvatten för att få träet att resa sig, därefter ett varv kallt såpvatten och så till sist ett till varv rent kallvatten för att få upp all såpa. Man får byta vatten ganska ofta under ett varv eftersom det blir rätt skitigt.

Såpskurning på gång.

Barnen blev som tokiga av glädje över att äntligen få vara i köket igen och rusade runt där inne som yra höns. Det här är ju husets största rum så här finns gott om plats att springa runt, runt – särskilt när det är tomt på möbler.

Raska fötter springa…

Vi valde att bara ställa in köksbordet och stolarna eftersom det fortfarande är massor av arbete kvar. Men nu kan vi i alla fall sitta här och äta!

Dukat och klart!

I helgen har det sannerligen jobbats i det Lindströmska hushållet och nu sitter äntligen alla skåpsstommar på plats i köket. Det sista som fattades var fläktskåpet och nu ska vi bara kakla innan vi flyttar tillbaka spisen och verkligen flyttar in i köket igen på riktigt.

Fläktskåpet blev något av en kompromiss mellan herrn och frun. Frun ville gärna ha kokböcker här medan herrn ville ha kryddor – nu blir det båda delarna. Längst upp är det en hylla med fullt djup där vi rymmer kokböcker, därunder blir det en kryddhylla i tre plan. Bakom den döljs fläktröret. Fläkten kommer från Franke och går att skjuta in i skåpet och dölja i princip helt. Det som fattas på skåpet är en täckskiva nedtill så att man inte ser fläkten samt en skåpdörr för hyllorna.

Fläktskåpet under målning.

Just nu händer det inte mycket på byggfronten i köket, nu är det mest måla som gäller. Vi målar allt i köket med Ottossons gräddtonade linoljefärg och eftersom vi tycker den täcker ganska dåligt målar vi fyra varv. Och det tar tid… Linoljefärgens täckförmåga kan variera mycket beroende på vilket pigment som används, därför blandade man vanligtvis i flera olika vita pigment förr i tiden.

Kakel satt i förband. Bild Sköna hem

Snart är det dags att börja kakla i köket. Kaklet är redan inköpt och ligger och väntar. Det blir ett kvadratiskt vitt kakel med fasade kanter. Vi kommer att sätta det utan fog på traditionellt vis, det vi måste bestämma oss för är om vi ska sätta kaklet i förband (dvs omlott) eller inte? Det vanligaste kring sekelskiftet 1900 var nog att sätta i förband medan rak sättning hör mer till funkisen, men vi är inte helt övertygade om att vi tycker det blir bäst att sätta omlott. Tänk alla dessa små beslut som man måste ta, som vi om tio år knappt kommer att komma ihåg…

I helgen har första bänkskivan kommit på plats i köket efter många om och men. Vi beställde skivorna under påsklovet och fick veta att det skulle ta tre veckor innan de kom. När de fortfarande inte kommit efter fyra veckor kontaktade vi försäljaren igen och fick då veta att det skulle ta sju veckor. Till slut kom de i alla fall, då visade det sig att de få fel profil i framkanten. Men nu orkar vi helt enkelt inte bry oss längre, det får lov att bli bra så här!

Första bänkskivan monteras på plats framför fönstret.

Vi valde till slut ekskivor och till bänkskivan framför fönstret valde vi även att ha en uppgående kant baktill. När nu skivan väl fanns på plats så kunde vi även montera dit fönsterfodren och helt plötsligt har vi tagit en stort kliv närmare ett färdigt kök! Resten av helgen har ägnats åt att trixa med taklisterna. Man kan säga att vi börjar förstå varför många aldrig blir klara med listningen…

Fönsterfodren på plats.

Tidigare under våren fick våra barn ta över deras mormors gamla lekstuga, byggd av hennes far (lillmorfar som barnen kallar honom) 1957. Invändigt har den alltid varit omålad, förutom fönstren som är mörkbruna, så vi bestämde oss för att måla den.

Lekstugan invändigt före målning.

Ungefär samtidigt som barnen fick lekstugan var det med ett hus i Gård & Torp där man inne i farstun målat väggar och fönster som Villa Villekulla. Det blev en färgsättning som vi föll för så nu håller lekstugan på att explodera i färg.

Farstu färgsatt som Villa Villekulla.

Vi använder färger som vi råkar ha hemma så färgsättningen blir kanske inte exakt som Villa Villekulla. Taket och fönsterbågarna målar vi med Jugendgrön från Gysinge, väggarna målar vi med Ahlbäcks Herrgårdsgul och de rosa fodren och listerna kommer vi att bryta fram själva med hjälp av bränd terra. Alla färger vi använder är som vanligt linoljefärg.

Villa Villekulla